Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXIIl
Sept 1508, ooh det som var utsatt till d. 24 Juni 1509, att
de gode män, som rest till sådana möten blifvit beröfvade
råa förläningar (förmodligen afser det biskop Matthias och
Rekarne) och dessutom derföre lidit smälek i tal och svar,
ttt han försämrat myntet och dragit det undan den bestämda
kontrollen, att han betungat adelns och kyrkans landboar med
gistning, fodrin och gengärder, att han olagligen af- och
tillsatt häradshövdingar, låtit Hemming Gadd behålla
Linköpings biskopsstols inkomster emot riksrådets beslut, samt utan
ersittning tagit monstranser, kalkar., och »disker» (patener)
från kyrkorna i Kalmar län och på Öland, samt att han
återtagit många köpegods, som han sålt, och tillegnat sig
mången mans arfvegods.
De båda sista punkterna kunna numera icke, så vidt
bekant, hvarken bevisas eller vederläggas, ehuru just i sådana
(rigor en senare tids handlingar pläga finnas, som lemna
upplysning; endast i ett par Erik Turessons bref, hvilka
redan i fråga om förläningarne blifvit åberopade innehållas
dylika klagomål4). Det var dock mycket, som en fogde denna
tiden kunde tillåta sig, utan att dertill hafva sin herres
befallning. De Ofnga äro till sitt hufvudsakliga innehåll i det
föregående vidrörda, till en del grundade, till en del åter
obilfiga, emedan t. ex. behofvet af en kostgärd ander krig
»eke alltid kan förutses, ooh lagen om inkallandet af en nämna
för hela Östgöta lagsaga, som sträckte sig från Kolmården
till Brömsebro, vid nvarje sådant fall icke den tiden kunde
Wringt följas, och rådsherrarne blott åsyftade, att deras
samtycke skulle inhemtat«, hvilket också mötte stor svårighet s).
Den i statsrättsligt hänseende vigtigaste anmärkningen
nr den, att han förändrat slottslofven, men den är så kort
afhttad, at t man blott kan förmoda, att han låtit fogdarne på
de slott, som stodo under hans egen förvaltning, Stockholm,
Vesterås, Örebro och Åbo afgifva en försäkran, att i händelse
af hans död hålla slotten till sonens hand, och icke till de
fyra rådsherrars, som plägade vara förordnade att hafva detta
förtroende.
Det offentligen kungjorda ändamålet med mötet var att
fi fred, och det var emedan Hr Svante stod i vägen för råds-
*) Krik Tureosona bref af d. 18 Juli 1510 o. 8 Mars 1511. 8kand.
HmdL XX: 887 o. ff. Grenblad, s. 611.
•) Då en hjelpeskatt år 1608 uppbara i Finnland och fogden på
Kors-holm, hvarunder hela Norrbotten plågade lyda, kungjorde Hr Svantes bref
’i^mn, förbjöd ärkebiskopen, som hade Bkatten af Vesterbotten i förläning,
fü nn vintationsresa bönderna att erlägga gärden, så framt de icke finge
k»M skrifvelse derom. Grönblad, s. 422. Jfr N:r 219.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
