Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CLXIV
herrarnes fredsplaii, som han skulle aflägsnas; dock ville de
för ingen del hafva K. Hans eller hans son, det räkna de
tvärtom »till evig skada och förderf för oss alla, om så ske
skulle, att den menige man, som ledes vid kriget tager
honom in igen», hvilket de säga sig frukta, om kriget förlänges.
Att rådsherrarne sjelfva skulle vara benägna derför, kunde
icke komma i fråga, deremot anse de oundgängligt att betala
K. Hans den årliga tributen, på det han skulle gifva sig till
freds, ehuru Hr Svante då det först kom i fråga anfört starka
skäl deremot och understöddes af Erik Turesson4).
Man känner i öfrigt af förhandlingarne blott, att Hr
Svante vägrat att gå in på rådsherrarnes fordran, att han
genast skulle nedlägga sitt embete, men erbjudit sig att göra
det på våren vid ett möte, hvarvid äfven frälsemän utom
Rådet samt köpBtadsmännens och allmogens ombud skulle vara
tillstädes. Mötet räckte åtminstone i tvenne veckor, och
innan det åtskildes, var en förlikning ingången och Hr Svante
fortfarande erkänd som riksföreståndare 7), nvartill en
hufvudsaklig anledning torde varit, att man icke kunde komma
öfverens om någon annan; men Lobeckarue trodde, att ankomsten
af 14 deras skepp på en gång till Stockholm gjort
»biskoparnes plan» att få fred om intet"). Förtroendet till Lfibeckarnes
vilja och förmåga att uthärda med kriget hade verkligen varit
rubbadt, och någon samverkan från Svensk sida hade icke
heller egt rum, Hr Svante hade i Juli velat taga rådsherrarne
•) Rådsherrarnes besvärsskrift och replik äro, i omvänd ordning,
infä-stade i Hr Svantes registratur, der hans svar pà den förra också är infördt,
men defekt. Skand. Handl. XX: 249—265.
’) Riksföreståndarens och riksrådets (3 biskopar, 9 riddare, 2 prelater
och 4 väpnare) frälsebref för domprosten Hans Brask å alla gods, som han
med något laga fång bekommit, dat. Strängnäs d. 4 Oct. 1511. De
ledamöter, hvilka ej upptagas uti det i 8kand. Handl. XX: 251 dokumentet äro
Mag. Christoffer, domprost i Upsala, Hr Göran, ärkedjekne i Strängnäs, Axel
Posse och Bengt Abjörnsson till Händelö. Ar infördt i Hans Braaks
oopie-bok i Linköpings Bibliotek, hvaraf början är tryckt i Östergötlands
Forn-minnes-Förenings Handlingar, H. 1. Linköping 1875. Ett dombref af två
biskopar och domprosten Hans Brask och sex verldsliga herrar, dat.
Strängnäs d. 8 Oct. 1511, ålägger Peder Bragdes (Brahes) arfvingar ersättning
till eii prebenda i Strängnäs domkyrka, som den aflidne stiftat.
Pappersdokument i Riks-Archivet.
s) Reimar Koch skrifver efter berättelsen om sjöslaget d. 14 Aug. 1611:
Inn dem heruest hebben de van Lubech xiiij schepe vthgereth mith alles so
se wustenn, datt in Schwedenn nodich was, vnnde suluigen weren ock
wyl-kamen, wennthe de artzebischop mitth den anderen bischoppenn, welck alle
tidt den Dehnenn vm geldes vnnde ehres geneths willen datt rycke Schwedenn
vorraden, hedden byna datt gemehne folck auerradeth, dath se mith dem
koninge woldenn eine sonen mackenn, auerst do dusse schepe quemen, wurdt
idt anders, vnnd wolde der bischoppe arbeit nicht gelden. Script, rer. Svec.
ni: I, 257.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
