Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Såg honom, att — att — Nej! Nej intet hårdt, intet
bittert ord. Säg honom tvertom allt, hvad kärlekens
farväl har ömt, hvad tacksamhetens känslor har heligt, hvad
minnets trohet har odödligt. Säg honom, att denna ring,
som jag höljt med mina kyssar, sköljt med mina tårar
och vid hvilken jag nu fäster mina välsignelser, mina
förböner, skall blifva en ringborg kring hans bröst. Och
nu — Ni har skänkt mig till slut lifvet och hvad som
är mer än så, friden. Välsigne Gud eder — och honom.
PIPER (lägger deras händer i hvarandras.
Orgeln tonar från kyrkan; i
dörren visa sig prostinnan och
brudtärnorna|.
Helgedomen, altaret, förbundsstunden kallar eder —
mig min konungatjenst. (brudparet ajlågsnar sig Piper blickar
rörd efter dem och utbrister:)
Hvar finns ett hem, på höjden, uti dalen,
Der ej ett hjerta kämpar striden ut?
Der icke sakna’n, mistningen och qvalen
Bland tårarna sitt hemvist ta till slut?
Hvar finns den låga, undangömda hydda,
Dit icke 60rgen hittat vägen än?
Hvar finns den borg, som höga murar skydda,
Att sorgen ock ej har bestigit den?
På kärleksluften hjertan, unga, ömma,
Sin lyckas luftslott bygga luftigt opp;
Och älska, tjusa, tjusas, svärma, drömma,
En framtid full af sol, af ro, af hopp.
Uti hvarandras drömska blickar glömma
Den stränga, tunga verklighetens verld,
Och på hvarandras druckna läppar tömma
Den stund, som är ett sekels lycka vård.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
