- Project Runeberg -  Erik den fjortonde. Sorgespel i 5 akter /
33

(1873) [MARC] Author: Johan Börjesson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

^Erik och Katrina, väckta ur sina kärleksdrömmar, varsna dem. Erik far
hastigt opp, Katrina makar sig rädd närmare under träden, och söker
under det följande gömma sitt ansigte, än bakom trädens
stammar, än uti sina händer.)

JOHAN (studsar vid Eriks anblick).

Se Kain!

ERIK.

Men jag kan dock icke: Abel! svara.

(Tystnad. Han nalkas brodern.)

Men nu emellan oss må liknelserna fara!

Att dertill det ej kom, att ej blef Kain jag
Och icke Abel du, vi tacke Gud i dag!

Att framgent det ej sker, vi böre lika fasa.

Att fallets första blodscen ej må mellan Vasa
Och Vasa föras opp och bloda detta land:

Tag, broder, här mot min, och räck du mig din hand —
Förlikningens — o ja, försoningens, min broder!

(Johan slår sina armar i kors Öfver bröstet.)

Och låt oss sänka ner i evig glömskas floder
Hvad mellan dig och mig demoniskt sig har lagt,

I mörkrets tysthet tänkt, i ljusets dager bragt, }

Och gnista ej af hämd i våra hjertan gömma!

(öppet) Vi båda, broder, ha rätt mycket till att glömma,
Från barndomsdar, då re*n vi böljade vårt kif
Om leksaker, som se’n om rike och om lif.

Och största felet se*n och rätten — på hvems sida
De äro, låtom oss här icke hätske strida.

Min synd bekänner jag! Nu i Försonarns namn
Jag öppnar än en gång den ångerfulles famn.

BEURREU8.

Min hertig, och ni kan än tveka och än dröja?

Kan sådan hjertats bön ej hjertats hårdhet böja?

Om enighet och frid svor ni mig löftet ej ?

Skref se*n ni det ej här på detta papper, 9äj ?

(tar fram förlikningsdokumeutet och öfverlemnar det åt konungen.)
ERIK.

Utöfver detta blad förtjust jag låter ila
Min blick — (stoppar det på bröstet.)

På 9åradt bröst, du lena balsam, hvila!

Men bokstafven är död och den ej lifvet ger
At kärleken, hvarom mitt rörda hjerta ber.

Erik den fjortonde.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:36:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bje14/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free