Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När öfverallt kring om den vida jorden
Sin dyrkan, sina offer guldet får,
Och äran, makten, glansen, tillbedd Vorden,
Utöfver alla furstars hjertan rår;
Då vill jag resa upp i höga Norden
En tron, som skönare och högre står:
En tron for Nordens ädla, hulda qvinna,
Der hon tillbedjas skall som herrskarinna.
(ordnar till återmarschen.)
JAGELLONICA (fattar Lejonhufvud och Stenbock vid handen; afsides).
Dyre fränder, när, hvar råkas vi?
johan. Yid bilägret.
jagellonica. Brinner då nacken så efter repet eller bilan ?
(Tm de sina.) Nej, i Vadstena hos vår gode broder prins
Magnus se vi hvarandra åter.
(Går med sin gemål och sou. Konungen ger signal: en smattrande marsch
spelas opp; hofvet, konungen med Katrina i spetsen, sätter sig
i återmarsch till Lefö.)
Sjette scenen.
STURE. CECILIA.
STURE (qvarhållande Cecilia).
0 dröj en stund, förr’n ögonblicket svingar —
En Gud — sin kos på qvällens gyllne vingar.
CECILIA.
Tro stunden ej; hur ljuf dess stämma klingar,
Den glädje sällan, säkrast smärta bringar.
STURE.
Med skämtets udd har så jag kunnat såra?
CECILIA.
Mitt hjerta? O, säg hellre genombåra.
STURE.
1 skuldlöst bröst så lätt ej udden tränger...
CECILIA.
Men värnlöst ock — säg, hvad den utestänger?
STURE.
Ett flyktigt ord i glädjens fria stunder —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
