Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 3? —
subjektiviteten är deremot den abstrakta och osanna, som
icke bar något i och Tör sig varande innehåll, utan endast
är den sig sjelf negerande negationen af allt positivt’).
Den är i sin verksamhet alltid betingad af ett förutsatt
innehåll; ty funnes intet att negera så vore den ej
sjelf. Men derigenom upphäfver den sig sjelf; den visar sig
såsom den absoluta lögnen, den absoluta motsägelsen, hvars
sanning är dess förintelse. Om denna falska subjektivitet
gäller det med rätta, att det hos den är »ein teuflisches
Ilochmuth sich als absolutes Selbstbewusstscin zu setzen».
Men den är så helt och hållet motsatt Hegels system, att
väl ingen funnits som mera bestämdt yttrat sig emot
densamma än just Hegel.
Frågan om logikens förhållande till realphilosophien
sammanhänger, nära med den om ideens förhållande till
verkligheten, och del kunde synas som om den förra frågan i
och med den sednare funne sin lösning. Men såsom vi
här hafva sökt visa är ideen just verklighetens allmänna och
*! Denna abstrakta subjektivitet har, »3 ridt om àr bekant, af
ingen blifvit uttalad med mera konsei|tiens, ün af pseudonymen Max
Stirntr , Der Eiuzige und aein Eigenlhuin), hvilken Ȋller del
im-piriska , sinnliga jaget i sin abaoluld negativilel trfiom del enda
absoluta. frörfaltarens lürljeusl best A v egeutligeu i den kunseqiieni,
hvarigenom han, ehuru nästan oinedvelel, drifver principen till vederlägg {+-+}
ning af tig sjelf. Det sinnliga, ändliga jaget kan endast bibellilla
sig i aili uteslutande fürsigvara genem att negera allt annat. Men
dä deu negativa rigtningen pi annat àr jagets väsende, si negerar det
i nch med delta andia äfven sig sjelft. "Jedes hnhere Weseo tiber
mit tchwaclil dat Gefiihl mciner Einzigkeit und erbleicht ertt vor der
Sonne dietes Bewusatseint. Sielf IchaufMich, deo Einzigen, meine
Sacbe , dann steht sie auf dein Vergänglicbeu , detn iierblichen
SchSp-fer seiner, der sirb selbst Teraehrt, und [ch darf sägen: leh hab’
inein’ Sach’ »uf Niclits getlellt" (5. «9 ■)- Hvad tom drifver den
Stir-nerska egoisten till sin undergång är den motsägelsen alt hafva titi
vara i sitt icke-vara; |y si länge nigot objektivt finnes är ej "der
Eiuzige", och likval är han nödvändigt betingad af det objektiva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
