Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1H
sillt väsende och nödvändiga vilkor i Religionen. .Men att
deirföre gifva Ethiken en plats inom den absoluta Anden,
skiulle icke blott strida emot andan af del Hegelska systemet,
ut.an äfven emol Mortensens eget erkännande, all det sedliga
mædvclandet ej uteslutande har sitt hem i del absoluta,
ut.an lika så mycket lefver i den empiriska ändlighelen.
Derig|enom är dock ej sedlighetens absoluta värde förminskad! ;
de-n är visserligen ell underordnadt moment, som i
religionen och den absoluta Anden i allmänhet har sin sanning; men
den försvinner ej deri, utan upplager sjelf i sig den absoluta
Aindens innehåll och vinner derigenom sin fulländning. Alt
denna åsigt äfven ar den sannt christliga, är lätt att finna.
Juidendomen gör moraliteten, om ock, på dess outvecklade
ståndpunkt, under form af lydnad för en yttre lag, (ill det
högsta; hvaremot Christendomcn bestämdt säges innehålla
befrielse ifrån lagens träldom. Men dermed är lagen ej
borttagen, utan blott nedsatt till ett moment, som i religionen
hiar sin sanning; ty Christus säger: "jag är icke kommen alt
upplossa lagen, ulan att fullborda." Att anse Christendomens
riktning vara företrädesvis moralisk är följaktligen så
oriktigt, att delta fastmera kan sägas om Judendomen, hvilken
den var bestämd alt uttränga. Men så vida som moraliteten
ej i sig sjelf, utan först i religionens högre ståndpunkt har
sin sanning och fulländning, så gör ock först Christendomen
en verklig sedlighet möjlig, hvilket Judendomen, just i följd
af sin ensidigt moraliska ståndpunkt, ej förmådde. Nu slår
visserligen den Kanliska och Fichleska Moralphilosophien,
genom sin lära om viljans Autonomi, i rak motsats mot
Judendomen. För Judendomen var nemligen lagen ett utifrån
gifvet, (ill sitt innehåll af menniskans väsende oberoende, hvaraf
följden blef, a(( laglydnaden blef en träldom under en
främ-mando vilja och bevekelsegrunden fruklan för slralT. Den
subjektiva Idealismen deremot — en pliilosüpliisk åsigt,
uppkommen sedan Christendomen, om ock ofla missförstådd och
misskänd, st räckt sitt inflytande till alla delar af det menskliga
lifvet ocli den menskliga bildningen—bevisar detta inflytande
derigenom, alt den betraktar morallagen såsom menniskans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
