Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
väsende och dess uppfyllande såsom frihetens förverkligande.
Men oaktadt denna oändliga skillnad delar den dock med
Judendomen den brist, att lagens uppfyllande förblifver en
blott fordran, ell mål, hvilket nian väl i oändlighet kan
närma sig, men som dock aldrig uppnås; således ligger friheten
i ett oändligt fjerran och träldomens tillstånd är det enda,
som kommer till verklighet. Och detta måste blifva fallet med
hvarje åsigt, som sätter moraliteten såsom del högsta. Ty
moralitetens uppgift är, atl med frihet realisera enheten af
det gudomliga och menskliga. Men för alt äfven kunna
realiseras, för all ej, såsom hos Kanl, förblifva en blotl ouppfylld
fordran, måsle enheten fallas såsom ursprungligen realiserad;
och della sker i Konsten, Religionen och Philosophien.
C. Den Absoluta Auden.
Förhållandet mellan dennas särskilda sphcrer blir ifrån
denna ståndpunkt lät I att finna. Till inkaslen em’>t den
Hc-gelska Philosophien hör äfven det, alt enlig| densamma
Konsten och Religionen skulle anses såsom på Philosophiens
ståndpunkt redan anliquerade och umbärliga bildningsgrader").
Om än ur Hegels egna skrifter bevis kunna hemtas för en
sådan åsigt, så våga vi dock påstå, att den ej Sr ur den
dialektiska Methoden sannl konseqventa. Philosophien är
visserligen den högsla kulturformen, till hvilken alla de öfriga syPa
såsom sitt mål och sin sanning; men Philosophien sjelf fordrar
omvändt sin realisation i de lägre formerna. Likaså lite!,
som man kan påstå, att åskådningen och föreställningen äro
umbärliga och anliquerade former för den, som höjt sig til
det rena tänkandet, likaså litet kan detta påslås om Konslm
och Religionen i förhållande lill Philosophien. Konstens och
Religionens underordnade ståndpunkt beslår ej deruti, att cc
ej skulle kunna i sig upptaga Philosophiens innehåll, ukn
I vert om deri, att de, för atl vinna sin sanna fulländning,
måste upptaga detta.
*) A||rr|ia|||, Studier till Pbiloiophleni System, < B. 438, 83».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
