Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vandlades till grön chromoxid. —
Unver-dorben varnar emot inandningen af
denna gas.
Jag har repeterat dessa försök af
U*r-verdorbek. I en liten destillationsapparat
af platina destillerades flusspat méd
chrom-syradt bly och med vanligconcentr.
svafvelsyra, hvarvid gasen med lätthet och vid
en ganska lindrig värme erhölls. Jag
, uppfångade den öfver qvicksilfver i
glasflaskor som inuti voro öfversmälta med
mastiche. Gasen är ljusröd och
genomskinlig, men begynner snart angripa
hartz-betäckningen, hvaraf den till en del
con-denseras med afsättande af cliromsyra.
Det dröjer dock flera timmar innan
verkan deraf hinner till glaset. Den
angriper efter hand qvicksilfret. Insläppes
ammoniakgas deri så tar den eld och
blandas gaserne i någon större quantitet
så explodera de. I luften röker den med
en, efter dess olika renhet gul eller röd rök.
Den är mycket tung och besvärar på
långt när ej så mycket som kiselgasen,
emedan den lättare liåller sig qvar i de
kärl dit den föres. Dess upplösning i
vatten, afdunstad till torrhet i platinakärl,
ger ren chromsyra, i form af en
mörkbrun icke kristalliserad massa, som
fuktas i luften och lätt löses i vatten. En
syrupstjock, concentrerad upplösning
kristalliserar under afsvalning; lösningen är
brun, men kristallerne äro röda. Den
torra syran är alldeles vattenfri, smälter
då den upphettas och sönderdelas vid en
något högre temperatur med lindrig fräs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
