Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning och bildande en röd rök. Syrgas
utvecklas och grön oxid återstår. Då
gasen upptogs i en platina degel, på hvars
botten var, ett par droppar vatten,
mättade de sig först och sedan borttog
flusspatssyran vattnet och hela degeln
fylldes med en rubinröd ull af kristaller. Då
dessa kristaller, innan de ännu hunnit
draga fuktighet till sig upphettades öfver
en spritlampa på locket af en
platinadegel, smälte de och kort derefter
decom-ponerades de med ef ,’n‘ ’ 11 ’
eller chlorsyrlighet åtskiljer sina
beståndsdelar. Detta phenomen inträffar icke med
den upplösta och intorkade syran. Det
låter inse sig, att detta eldphenomen här
är sammanträffandet af syrets afskiljande
och den eld, som vanligen genomfar
chrom-oxidulen, då dess hydrat, efter vattnets
bortjagande vid lindrig värme, hastigt
upphettas till börjande glödgning.
Men äfven chlor ger en dylik för-
Chrom-ening. Då chlor ledes öfver vanligt
chlorchrom, eller öfver metallisk chrom
får man en röd, icke, eller föga, flygtig
massa och den oabsorberade gasen färgar
sig djupt röd, men håller ett stort
öf-verskott på chlor. Den afsätter
kristaller af chromsyra, då gasen kommer i
fuktig luft. Bäst fås den likväl då ett
chromsyradt och ett saltsyradt salt tillsamman
destilleras med vattenfri svafvelsyra.
Äfven vanlig svafvelsyra ger den, men
mycket blandad med saltsyregas. Den
absorberas lätt af vatten, men lösningen
men, alldeles såsom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
