Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
livari man droppvis infäller en svag
ka-liumamalgama, hvars kalium reducerar
oxiden till oxidul; vätskan blir svart och
börjar slutligen fållas, man afhäller den
från qvicksilfret och fäller vätskan med
caustik ammoniak. Man kan reducera den
äfven med zink, nien den dervid
erhållna oxidulen fös ej fri från zinkoxid,
äfven då den behandlas med ammoniak
i öfverskott.’ Molybdenoxidulen fälles i
form af hydrat; den är, i starkt
utblan-dadt tillstånd, mörkbrun; men samlad
på filtrum ser den alldeles svart ut.
Under tvättning lider den ingen märkbar
förändring af luften, men om den
torkas i beröring med luften, ljusnar den
och blir brun. Torrkad öfver
svafvelsyra i lufttomt rum är den rent svart.
Upphettad lindrigt i lufttomt rum ger
den ganska långsamt sitt vatten, och om
den sedan hastigt upphettas till nära
glödgning, så undergår den en liflig
gnistrande förbränning, som hastigt går
öfver. Denna eld är af samma art som
zi ikon jordens och chromoxidulens
eldphe-nomen. Dervid utvecklas intet,
luftpumpens profvare ändrar ej ställning
derun-der och det efter afsvalning återstående
svarta pulvret, upphettadt i luften på ett
platinablack, förbrinner till brun oxid,
men med en mycket mindre glänsande
eld. Oxidulens hydrat löses lätt af
syror, den vattentria oxiden är olöslig,
Kolsyrade eldfasta och caustika alkalier
lösa icke det våta hydratet, men
kolsyrad ammoniak upplöser det och det fal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
