Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
j fullkomligt rent tillstånd, kunde
reduceras med vätgas vid en temperatur, som
ännu icke geck till glödgning, och i alla
des9a fall var den reducerade metallen
pyrophorisk och tände sig i luften; men
om vid reduction temperaturen
upphöjdes till glödgning, hade den förlorat
denna lättantändlighet. Orsaken till dessa
phenomen ligger deri, att då vätgasen, vid
en så ringa upphöjd temperatur, bortför
syret, så lemnas ett skelett med öppna
mellanrum efter syret, i det närmaste likt
vegetabiliskt kol, som också har
mellanrummen öppna, efter de i gasform
utdrif-na beståndsdelarna af trädet. Detta
skelett har kolets förmåga att uppsupa och
condensera gaser och af den dervid
uppkommande värmen och atmospherens tät-
-het antändes metallen, nu stadd i den
yttersta grad af mekanisk fördelning. Då
metallens porer under afsvalning
condensera vätgas, så synes visserligen äfven dennes
förbränning på något sätt underlätta
detta phenomen, men det beror icke endast
deraf, ty om den reducerade metallen
stjelpes i vatten, som utjagar vätgasen, och
sedan upptages och torrkas, så tänder den
sig när tillräckligt vatten hunnit afdunsta.
Derenjot då Magnus utdref vätgasen med
kolsyregas och sedan släppte den
reducerade metallen i luften, så tände den sig
icke mer, hvilket han förklarar deraf att
metallen condenserar mycket mer
kolsyregas, än den förmår condensera af atm.
luft, hvaraf följer en afkylning då en
ringa quantitet luit utjagar mycket kolsyre-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
