Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gas, som då extenderar sin volum och
tager värmet dertill från metallen. Man
förstår icke lätt huru denna förklaring
lan vara riktig, utan att äfven vattnet
skulle åstadkomma samma effect. Också
fann Magnus att, då oxalsyradt jern, vid
den lindrigaste hetta som var möjligt,
sönderdelades i en retort och feck
afsval-na i den dervid bildade kolsyregasen, så
tändes massan likväl då den kom i luften.
Den borde ock vara antändligare, emedan
de bortgångna atomerna af syre och
oxalsyra naturligtvis lemnat jernets atomer på
ett större afstånd åtskiljde, än då endast
iernoxid reduceras. Då en främmande
kropp är jemt inblandad med jeruoxiden,
t. ex. då lerjord, berylljord, kiseljord, till
ett par eller 3 procent af jernoxidens vigt,
fallas ur en gemensam lösning med
oxiden, och denna oxid sedan reduceras i
glödgning, så behåller han sin
pyroplio-riska egenskap, emedan den inblandade
osmältliga kroppen hindrar beröringen
emellan metallens minsta delar, som nu
icke kunna sintra ihop. — Det är klart
att dessa phenomen sammanhänga med de
pyrophoriska "egenskaper, som Arfvedsow
upptäckt hos uran, reducerad ur
åtskilli-ga af dess föreningar, och med den olika
brännbarheten af kol och kisel (silicium),
efter som de varit utsatte för högre eller
lägre temperaturer. Att detta phenomen
icke kan inträffa med andra metaller än
de som kunna reduceras vid en
temperatur, hvari deras minsta delar ej
sam-mansintra och som hafva till en.viss grad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
