Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rättelse i härledda formlér, stundom med
af individuella åsigter beroende formler
ändrade från analysens resultat, mot
hvil-ka visserligen invändningar kunna göras,
och dä mineralogiska formler nyttjas äro
de stundom betydligt ändrade från dem
jag föreslagit, så väl till sin betydelse som
till den vägbara quantitet de skola
föreställa.
Detta systems öde beror af
principens. Är ’den riktig och med sanna
phi-losophiska åsikter öfver kropparnes
före-ningaröfverensstämmande, förtjenar det att
följas, är den det ej, så måste de
egenheter derur utgå, som skilja det från
anordningen < efter det electronegativaste
elementet, med hvilken det i öfrigt har en
stor öfverensstämmelse, som man lät
finner om man gör jemförelsen emellan
Gme-uhs och mitt förslag och i det förra
be-I gynner der första afdelningen slutar och
derifrån går beständigt mot början,
likheten är så stor att om man borttager i
! Gkelins system delningen i vattenhaltiga
och vattenfria mineralier, så blir
skillnaden blott i detaljer. —
Afgörandet af den frågan huruvida i
1 en chemisk förening den ena
beståndsdelen kan anses såsom formande och den
andra såsom formad, saknar, sedan
frågan en gång blifvit framstäld, icke
intresse. — Det första som dervid stöter den
vid en sådan betraktelse ovane, är hvad_
soin förstås med t. ex. syrets formande
kraft. Kan dermed menas: arten af
kri-stallform? tillägget af chemiskt formande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
