Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
utesluter detta. Aggregationsformen?
omöjligt, ty den går från gasformighet hos
kolsyra till vatten, som är liquid vid luftens
vanliga temperaturer, genom alla grader af
hårdhet till kiselsyran, som stålet knappt
biter på och till lerjorden (Saphiren) som
stålet skonar. — Färgen? icke eller; ty
syre, chlor, fluor, cyan, svafvelcyan ära
alla så vidt vi veta utan larg, men dä
jern, till en atom, förenar sig med 3
atomer af dessa, så äro föreningarne röda och
hvarandra så lika, äfven i de föreningar da
sedan kunna ingå, att man kan säga att
här är jernet det färgande. Eg. vigten ?
Den beror ju uppenbart på den tyngre
beståndsdelens, som oftare är det
positiva än det negativa elementet. Löslighet
i vatten? En förenings löslighet skulle ju
då alltid å priori kunna förutsägas och
föreningar med samma negativa element
skulle ju då likna hvarandra i löslighet. —
Chemiska caracterer? Omöjligare än
något annat; ty syret som efter denna åsigt
fir det formande i svafvelsyra, i vatten,
i kali, är således surt, neutralt och
alkaliskt ; chlor som ger med phosphor en sur
och med kalium neutral kropp är således
formande för både surt och neutralt; väte,
detta det mest formande näst syret, ger
med chlor en syra, är således sjelft
syreformande , det förenas med syret som
också är syreformande och af denna dubbla
syreformande kraft uppkommer vatten.—
Svafvel, som underkastadt syrets
formande kraft ger syror, ju surare ju mer
syre de innehålla, förenar sig med kalium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
