Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
detta härrör af nfigon särskild öfvervigt i
formande kraft hos svaflet eller syret; och
denna analogie upphör nästan alldeles med
analogien emellan radicalerna. Väljom för
våra exempel metaller af skiljda caracte-*
rer, t. ex. kalium och silfver. Vi skola
finna en större likhet emellan kali och
det första svafvelkalium, hvilka håda äro
alkalier, än emellan kali och silfveroxid,
en större emellan chlorkalium och
svaf-velsyradt kali än emellan chlorkalium och
chlorsilfver. — Jag har kanske nog länge
uppehållit mig vid detta ämne, men
un-danrödjandet af en villfarelse, som kan
utbreda sig, är ofta lika mycket värd,
som en ny sanning.
Mohs , hvars stora fortjenster om
cri-stallographien berättiga honom till
natur-forskarnes högaktning, är, såsom bekant
(Irsb. 1821 p. 81), upphofsman till ett
mineralsystem, tiU .hvars basis hör att
ingen ting ur chemien deri ingår, och att
mineralogien måste vara en vetenskap för
sig, som intet behöfver af andra. Tidens
anda synes likväl vara i strid med denna
inskränkta idée om mineralogien, och den
generation som nu utbildar sig, skall
säkert lära känna att man ej gör framsteg
i den rationella mineralogien, utan - att
chemiskt veta hvad slags förening hvart ’
och ett mineral är. Ehuru den
Freiberg-ska scholan förr ej så principmässigt för*
sakade de biträden chemien kan ge, så
hände likväl att mineraloger bildades, ntan
att vara invigda i chemiens läror. Det är
fr. Btrttlii ärti. i8»S. *4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
