Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
racteriseratide beståndsdel, söm icke be»
höfde vara den i quantitet rådande, och
Gmeliw har sedan, på sätt vi sett, sökt
deråt ge en mera vetenskaplig förmi Dert
oha ständighet, som mest bidragit till un-*
derhållande af idécn om en formande prin*
cip är den Större likhet, som finnes
emellan tvenne särskildtä metallers oxider, än
emellan samma metalls oxid och
sulfure-tum, hvarigenom syret och svaflet synas
hafva påtryckt metallerna af sina
carac-térer och hvarigenom oxider å ena och
sulfureta & andra sidan, för personer
uppammade vid det så kallade
Naturhistoriska mineralsystemet, der yttre
likheten-emellan närstående kallas naturlig ordning*
synts bilda mera naturliga serier, än då
man lägger samma metalls oxider,
sulfureta och salter bredvid hvarandra» Det
är likväl lätt att finnä, att det ena icke
Sr’ mer naturligt eller onaturligt än det
andra. Beträffande åter denna olikhet
emellan samma metalls t. ex. sulfuretum och
oxid, så beror den derpå, att emellan
syre och svafvel är en stor olikhet i
chemiska caracterer och deraf måste öck följa
en motsvarande olikhet emellan deras
föreningar med andra kroppar. Deremot är
det åter emellan flera metaller en stor
analogie, som naturligtvis behåller sig
emellan deras oxider och deras sulfureta och
mån inser klart att genom denna
analogie radicaleme emellan, likheter måste äga
rum emellan oxider och sulfureta inom
sig, med betydlig skillnad emellan
samma metalls oxid och sulfuretum, utan att
detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
