Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi - Olikheter i de kemiska strålarnes läge i spectrum prismaticum, efter det olika ämne, hvaraf prismat består - Ljus vid kristallisationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
12
Steenheil4) liar inventerat och
beskrifvit ett photometriskt instrument att
bestämma ljusstyrkan af olika fixstjernor. Detta
instrument, äfvensom dess användande,
faller likväl helt och hållet inom den
astronomiska årsberättelsens gebiet.
>r Det är bekant, att det ämne, hvaraf ett
(Iprisma består, inflyter betydligt på huru
’"värmespectrum faller relativt till det färgade
spectrum. Samma iakttagelse har Hessi.er 5)
èrgjort, äfven i hänseende till de strålar som
"inverka kemiskt, och hvilkas intensivaste,
eller åtminstone för oss lättast bemärkbara
del, vanligen infaller i det violetta ljuset.
Han målade ett papper med chlorsilfver
utrört med litet gummivatten, och
undersökte huru det förhöll sig i spectra
frambringade af prismer af skiljaktiga ämnen,
och fann dervid icke allenast, att läget af
maximum af inverkan varolika, ulan också
alt den tid som fordrades att frambringa
en synbar verkan varierade. Tiden var,
då ett ihåligt glasprisma fylldes med
alkohol eller vatten, näslan noll, deremot, då
det fylldes med terpentinolja eller
cassia-olja, la till 13 minuter, då ett prisma af
flintglas nyttjades värden a’3,
ochafkron-glas i’5. Maximum låg, vid bruket af
alkohol, nära det blå, af vatten midt i det
violetta, vid användandet af cassia-olja 23
linier utom den violetta ändan,
i H. Rose 6) har undersökt det stundom
inträffande fenomen, alt salter, som krislalli-
4) Pogg. Ann. XXXIV, 444.
5) Baumgäktners Zeitschrift, III, 336.
6) Poggendorffs Ann. XXXV, 481.
Olikheter
i de
kemiska strå-lames läge i spectrum prismati-euiD, efter
det olika
ämne
hvaraf ,
prismat
består.
Ljus vid [-kristalli-•atiouer.-]
{+kristalli-
•atiouer.+}
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
