Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fysik och oorganisk Kemi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i3
sera, derunder afgifva lysande gnislor. Det
är bekant med svafvelsyradt kali och med
fluornatrium; men de vilkor, hvarunder det
inträffar, hafva icke blifvit så utredde, att
fenomenet kunnat frambringas när man det
önskat. Rose har nu funnit en tredje kropp,
som frambringar detta fenomen, nemligen
arsenik-syrlighet. Man måste dervid välja
den som ännu behållit sitt glasartiga
tillstånd, upplösa den i saltsyra i kokning till
syrans Tulla mättning och låta den
långsamt afsvalna. Dervid anskjuter då
syrligheten efter hand i små klara, octacdriska
kristaller, och hvar och en kristall, som
begynner afsätta sig, ger en klar, lysande
gnista, likväl synlig endast i mörkt rum.
Skakas då kärlet, hvari lösningen innehålles,
sà uppkomma på en gång så många
lysande punkter, att rummet upplyses. Ofta, om
afsvalningen är mycket långsam, kan man
ännu på andra och tredje dygnet se
tecken till dessa gnislor. Ilar lösningen en
gång utkristalliserat och massan åter kokas
till syrans upplösning, så återkommer
fenomenet, men icke på långt när så lifligt
som första gången. Använder man åter till
upplösningen i saltsyra sådan
arseniksyrlighet, som redan öfvergått i det mjölkhvita,
postlinslika tillståndet, så ser man antingen
inga tecken till ljus, eller högst obetydliga
under dess anskjutning. Rose förklarar detta
så, att ljuset är en följd af den upplösta,
glasartiga syrans öfvergång i
kristallisalions-ögonblicket till en annan isomerisk
modifikation, nemligen den mjölkhvita,
posllins-lika, i hvilken de oclacdriska kristallerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
