Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Jäsningsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ago
lättast af alla denna syras salter, dels i
rhombiska prismer, dels i stora,
genomskinliga blad, och innehåller intet vatten. Det
kan utan förlust smältas \id +3oo° à 35o°
till ett färglöst liqvidum, som stelnar till
en postlinslik, i brottet trådig massa. Det
är lösligt i alkohol, och anskjuter ur den i
värme mättade alkohol-solution.
Det nyss omtalade svårlöstare, i
alkohol olösliga barytsaltet är lösligt i 4° d.
kokande vatten, och anskjuter derur under
afsvalning i glänsande, fyrsidiga fjäll, som
likna chlorsyradt kali. Det tål +200° utan
att sönderdelas. Deröfver utvecklas vatten,
svavelsyrlighet och svafvel, med lemning
af svafvelsyrad och svafvelsyrlig baryt, utan
att återstoden synes särdeles kolig.
Sön-derdeladt med svafvelsyra, ger det 66.8 till
67 proc. svafvelsyrad baryt. Vid en
sednare anställd analys fanns det bestå af:
Svafvel.....18.515
Syre . . . . * . . 32.212
Kol....... 3.517
Väte..............1.722
Barytjord .... 44*°33,
svarande emot S207CH6 + Ba; men Liebig
har icke anfört någon gissning om deras
föreningssätt.
Ehuru isetionsyran är isomerisk med
vinsvafvelsyran, anser sig dock Liebig hafva
skäl till den förmodan, alt den är en
förening af undersvafvelsyrlighet och en an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
