Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Jäsningsprodukter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
vinsvafvelsyra, isetionsyra ocli en annan
ännu ej riktigt undersökt syra, som har
en större mättnings-kapacitet och håller
mindre kol och väte, än vinsvafvelsyra.
Liebig bereder isetionsyran på följande
sätt: Ether, hållen vid o°, mättas med
ångor af vattenfri svafvelsyra. Man kan ej
hindra, att svavelsyrlighet dervid
uppkommer tillika. Massan får slutligen konsistens
af syrup. Den utblandas väl med en lika
volym ny ether, och sedan tillsättas 4
vo–lymer vatten, som afskilja oförändrad ether
och deri upplöst vinolja, hvilka afhällas.
Den sura vätskan kokas sedan i 3 timmar,
under det, att hvad som förflygtigas
ersäl-tes af nytt vatten, eller till dess att alla
spår af svavelsyrlighet och alkohol
afdun-stat. Vätskan färgar sig derunder brun.
Den mättas nu med kolsyrad baryt, silas
och afdunstas till hälften. Den sätter då
en salthinna på ytan, och ger mera af
samma salt under afsvalning. Detta salt är den
ej undersökta syrans barytsalt. Vätskan
blandas nu med lika volym alkohol, som
utfäller mer af samma salt, hvilket
från-silas, hvarefter lösningen afdunstas till
konsistens af tunn syrup, ur hvilken
isetion-sjrad barytjord anskjuter ganska ren. Detta
salt och dess syra hafva de egenskaper och
sammansättning, Magnus derom uppgifvit.
Kopparsaltet anskjuter i reguliera,
genomskinliga, sjögröna oktaedrar, oföränderliga i
luften, som emellan +ioo° och i3o°
förlora io.3 à io.5 procent vatten, och blifva
hvita samt vattenfria. Kalisallet anskjuter
Prof. Berzelii Årsb. t836. ’9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
