Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Växtkemi - Jäsningsprodukter - Aldehydsyra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5
Den bildar likväl, emellan ahlehyd ocliA
ättiksyran, ännu en annan oxidationsgrad,
och denna synes vara den förut kända
lampsyran, som väl efter dessa försök
riktigast borde kallas acidum acetosum,
ätlik-syrlighet. Liebig kallar den aldehydsyra,
och anser den ännu icke med säkerhet
for ättiksyrlighet. Denna syra bildas, om
aldehyd, löst i vallen, blandas med litet
silfveroxid i sender och upphettas; då
reduceras silfveroxiden, och glaset beklädes
med en spegelglänsande hinna af silfver.
Vätskan innehåller då aldehydsyrad
silfveroxid upplöst. Tillsättes för mycket
silfveroxid, så reduceras äfven denne, och man
får ättiksyrad silfveroxid. Alla dessa
förändringar ske utan ringaste utveckling af
någonting gasformigt. Man kan ur den
al-debydsyrade silfveroxiden fälla
silfveroxi-den kallt med baiylvatten, afsila lösningen,
och på det sället få aldehydsyrad
baryt-jord. Uppvärmes barytsaltet med den
fällda oxiden, så får man ättiksyrad baryt
och metalliskt silfver.
Genom en jemförelse med hvad, som
finnes uppgifvit om lauipsyra och dess
mätt-ningskapacilet, har Liebig sökt göra det
ganska sannolikt, att lampsyra och
aldehydsy-ra är samma syra. Emedlertid äro
undersökningarna om denna’ nya syra och dess
egenskaper, oaktadt det utomordentliga
intresse, resultaten deraf sktdle äga i
teoretiskt hänseende, icke så fullständigt
utförda, att deraf någonting kan slutas med
tillförlitlighet.
Prof. Berzelii Artb. t836. 30
[-Aldehyd-svra.-]
{+Aldehyd-
svra.+}
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
