Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på något dylikt löst papper afskrifvit den ibland allmänbeten då
gängse orimliga sagan om Wiborgska Smällen, att döma efter
Palmsköldska Handlingarne N:o XIV, Topographica T. LXI7
Ca-relen, pag. 295, hvarest den är intagen, med citation i brädden:
»Messenii Schedce ex Sig frido Aroneo in Vita Episc. Magni.*
Hvart denna Krönika sedan tagit vägen, vet man icke.- I
nyssnämnda Handlingar finnes väl, med åberopande af Erkebiskopen
Haqv. Spegel, uppgifvet att Forsius skall „utbi Törnewalla
Kyrkiowägg i Östergöthland hafva låtit inmura några gamla
skrifter och penningar, thet en gammal man skall berättat för
Prosten thersammastäds M. Laurino", med anledning hvaraf
Brooc-man, sid. 209, 210, säger „och synes icke olikt på kalk-bandet
höger om Altaret, at ther ftenar warit uttag ne och åter infatte i
muren", samt Widegren, sid. 541, upplyser, att ofvannämnda
uppgift är antecknad i Törnevalla församlings af Prosten
Chri-stopher Laurinus 1692 upprättade Kyrkobok, med tillägg att
sagesmannen varit 103 år gammal när han dog, följande året.
Sistnämnde författare berättar ock vidare, att „vid kyrkans
nybyggnad åren 1816 och 1817 dock intet funnits då muren
bakom Altaret nedrefs, men som denna mur blott till en del
raserades och resten bibehölls till vägg i Sacristian torde detta fynd
återstå för efterverlden, om den är lyckligare att upptäcka det."
Af synnerlig vigt kan en sådan upptäckt likväl aldrig blifva. Ty
ehuru flere omständigheter gifva vid handen, att Forsius stått
i nära beröring med åtskilliga Svenska landsorters inbyggare,
isynnerhet af prestaståndet, genom hvilka den ifrågavarande
traditionen, som således kanske icke saknar all historisk grund,
synes hafva blifvit fortplantad, kan man ändock icke föreställa sig
att han skulle haft för afsigt att på bemälda sätt åt efterverlden
bevara något. I förvar till någon tid kunde han af något
tillfälligt skäl önska att få sina handskrifter och penningar
inmurade; men då söijde han väl äfven för deras uttagande så snart
6
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
