Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
Brfinna är dermed analogt: Brändkärre Sa.,
Brändskär Na.
Bryta har gifvit upphof at sådana namn som t. ex.
Bryteböle, Bröteböle Sa., hvilket i 1794 års jordabok heter
Britzböle.
Ibland detta landskaps svenska ortnamn har jag ej
påträffat några vare sig enkla eller sammansatta benämningar
efter borg och slott, hvilka deremot i Nyland ganska ofta
förekomma; äfven denna omständighet tyckes mig obestridligen
vittna om den svenska bosättningens i Egentliga Finland yngre
ålder. Deremot är möjligen det i Krus’ förteckning omnämnda
Linnarnäs i Kimito en sammansättning af det finska Unna:
borg. —
En talrik klass af ortnamn bildas af dem, som
uppstått genom benämningar på vatten och land eller delar deraf.
Bland de förra märka vi:
Brunn eller, som det i några svenska allmogemål uttalas,
brund, jfr det danska brönd; deraf Brundskär Ko.
Bäck: t. ex. Lurbäck Sa.
Fjärd: t. ex. Vestanfjärd Ki.
Glo, ett dialektord utmärkande en mindre vattenyta; ingår
t. ex. i Ormaglosö Ki., Gloskär Na.
Hamn t. ex. Berghamn Na. & Ko.
Källa fornn. & dial. kelda: Keldevik Pa., Keldäng Na.,
Keldö Na.
Mar betecknar ett stillastående vatten, se min aili. om
ny-ländska ortnamnen, der ordets språkliga frändskap
närmare är utredd; häraf Marskär Na.
Minne = mynning, jfr danska minde, fornn. mynni afledt
från munnr: mun; ex. Åminne på Kustö.
Sjö vanligen — lacus, men ock stundom förvridning af ö
t. ex. Gådelsjö äldre Godelsö Tö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
