Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5
utsagt, som först i nyare tider blifvit insedde och uppgifne
för nya vigtiga upptäckter" 4). Vi finna likväl, att samme
män, som troget förmådde följa den store grekiska
naturforskaren och filosofen i spåren på spekulationens vägar, dock
på samma gång helt och hållet lemnade åsido den egna
iakttagelsen och pröfningen. De försummade sålunda
observationen, som på en visserligen mödosammare, men dock
alltid säkrare väg, leder till målet, då de icke ännu insågo,
att det är blott genom en mängd detaljundersökningar
forskningen går framåt. För de af dem emellertid hyllade
fysiologiska filosofemer, blott man icke afsigtligt vill missförstå
dessa, äfvensom för den meditation de dervid sjelfve
ådagalägga, om man ej med fördomsfullt sinne vill utan
undersökning bedömma densamma såsom \mderhaltig, behöfver
man ej alltför mycket rodna. Vi kunne med ett ord
försäkra, att de finske männen i det sjuttonde århundradet med
mera klarhet än man kanske tilltror dem, uppfattat många
hithörande spekulativa frågor på naturforskningens område.
Ju närmare vi nalkas det adertonde seklet, desto
svagare röjer sig inflytelsen af det abstrakta elementets
öfvervägande inflytelse, och med få undantag kunna sedermera
alla hithörande skrifter göra anspråk på att vara rent
naturhistoriska, om också spår till fordna tiders
framställningssätt icke uteblifvit. De lida dock allt ännu af samma brist
4) El. Fries, Grunddragen af Aristotelis Växtlära. Ups. 1842. 19
f. — Detta omdöme gäller Aristoteles såsom naturforskare öfverhufvud,
men i synnerhet äger det sin tillämpning på hans zoologiska skrifter, der man
är villrådig, om man skall beundra mera den djupa aningen af
klassitica-tionens verkliga grund, hvilken han fattade nästan lika klart som de
nyare systematikerne, eller den beundransvärda föreningen af fysiologi och
psykologi, som han tillvägabragt. I det allmänt tillgängliga bibi, i
Populär Naturk. XXXIII. Band. 259—285, 297 —3U förekommer en intressant,
ehuru mindre på djupet gående jemförelse emellan Aristoteles och
Cuvier; äfven må jemföras v. Haller, Method. 51 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
