Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6
på undersökning och pröfniug. Man träffar sällan hos dem
någon sjelfständighet, vunnen genom bekantskap med
naturen; med blind hängifvenhet för auktoriteter, sökte de ur
spridda författare sammanleta en mängd underrättelser om
sitt ämne och sedermera ordna dessa ofta stridiga uppgifter.
Af denna fullkomliga brist på empirisk grund var ett
ängsligt bemödande att antaga och bevisa föregående
författares påståenden en nödvändig följd 4), och i sammanhang
dermed stod en blind hyllning af alla då gällande fördomar och
herrskande åsigter. Sådan är, i allmänna drag tecknad, den
bild af naturhistoriskt vetande, som denna afhandling i sin
förra del söker att uppvisa, och under fortgången af vår
framställning skall en närmare förklaring af denna i kontur
utkastade teckning vinnas.
När förskuingeu engång fästat sin uppmärksamhet på
naturen och hennes former, är också frågan, hvarest
grunden till desammas uppkomst bör sökas, snart gifven. Hon
framträder med vetenskapens första försök att under en
allmän lag samla spridda iakttagelser och att genom reflexion
gifva sig enhet och sammanhang. Då likväl
uaturforskar-nes förmåga att följa naturen i dess utbildning allt ännu
var otillräcklig, sökte de gerna en förklaring i sina egna
förutsättningar. Såsom sådan måste de gamles antagande
af generatio aequivoca anses, om också en sednare tid, ehuru
på andra grunder, hyllat densamma. Den först utnämnde
5) .Alle Menschliche Kentnisse hatten bis nahe an das Ende des
siebenzehnten Jahrhunderts den Fehler, dass sie keine Gültigkeit und
keinen Glauben hatten, wenn sie nicht auf Auctoritftten stützten"; Eichhorn,
C etc*, d. Litt. II B. 2:te Hälfte 610. — Cont. Ac. prot. den 14 Maj 1642
innehåller „aU hvar och en Professor achtar sigh för all tingh therföre,
att han icke nägot nytt proponerar till then àndan, att han skulle synas
något mera eller bättre kunna göra än the andre, theraf tvifvelsutan
förargelse och osemja kan sedhan förorsakas" jfr J. i. Tengström, Geielii
d. y. Minne, &7.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
