Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på christendomsstycken sålunda: 1) sätter hon lagen, tron,
Fader vår, 2) tillöker hon skriftermålet, men 3) sätter
det efter Herrans nattvard och 4) uteslutar hon bönerna,
det uti ingen annan finsk abc-bok finnes gjordt vara.
Editionen af år 1684 utskrifver vid l:sta budet i lagen långa
meningen af exodus 20 om beläten, det ingen annan finsk
bok gjort hafver, som jag sett. Och så är det med flere
Åboska editioner, nemligen katecheserne variera 1) till
stilen, 2) föra nya ord, 3) göra så tillsats, 4) missbruka
företalet till lagen, 5) och nu äro de det utan, 6) när de det
bruka, så bruka de det icke såsom i svenskan: Jag
Herren är din Gud, utan hoc inodo: Jag är Herren din Gud.
7) De nyligaste sätta in: tänk på (muista) uti 3:dje budet.
8) Långa slutet på Fader vår nu bruka de, nu gå de det förbi.
9) Den 3:dje artikeln öka de i begynnelsen med ordet
tun-nustan, således: jag tror och bekänner etc. 10) Alla hafva
de vid skriftermålet ett nytt och orimligt svar till frågan:
hvad är skriftermålet? konfunderandes frågan: hvad är?
med frågan: huru många äro skriftermålen? och svarande
till den sista, men icke till frågan, såsom hon lyder. 11)
Uti Herrans nattvard konfundera de syndaförlåtelsens
gifvande och annammande: syntein anteeksi antaminen ja
syn-tein anteelcsi saaminen, att de med gamla böckerna icke
öfverenskomma och såsom de förra praesules dessa actus
uti sitt språk distinguera.
Spörsmål öfver katechesen finnas långa, som sal.
Eri-cus Erici, biskop i Åbo, utgifvit hafver. Uppå stiftets
begäran hafver sal. biskop Nicolaus Nycopensis korta
spörsmål författat, men de äro icke tryckte. Sal. dr Gezelius i
Åbo hafver både längre och kortare trycka låtit, af hvilka
några äro ovarsamt satte; men det 9:de öfver tron och till
punkten om syndernas förlåtelse är tvertemot scripturam
sacram. Under sådant tillstånd skref jag den 2 febr. 1688
till sal. dr Gezelius och bad honom akta sitt tryck,
berättandes huru både katecheserne och psalmböckerne
korrigeras hos honom och bedjandes, att han icke skulle så fritt
bruka arbitrio credendorum och canendorum öfver oss etc.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
