Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 52. KS för sk. Denna i Norge enligt Aasen N.
Gr. § 148 och på Färöarne enligt Hammershaimb sid. 253
icke ovanliga omkastning förekommer i Nyland allmänt
endast i det ena ordet b ek st för beskt.
§ 53. l&V. Från fornspråket hafva vi i nysvenskan
bibehållit stafningssättet hv i sådana ord som t. ex.
hvar-ken, hvem, hvilken, hvarf, hvit o. fl. a., ehuru h’et vid
ordens uttal blir fullkomligt stumt. I nyländska allmogemålet
är aspirationen icke allenast tydligt förnimbar, utan
tilloch-med så stark att man med fog kan påstå det v föregående
h’et hafva öfvergått till k. Detta är ej blott fallet i enskilda
ord, utan öfverallt der fornspråket har förljudande h
framför v, der uppträder det äfven i målet såsom k, såframt
blott ordet är bibehållet. ,8) T. ex.
nyl. kva sv. hvad fn. hvat
kvalp hvalp hvelpr
kvar hvar hvar
kvasser hvass hvass
kveit hvete hveiti
kvila hvila hvfla
kvfter hvit hvftr
kvetja hvässa hvetja
Framför öfriga konsonanter har deremot målet
bortkastat fornspråkets h, utom i några få ord, af hvilka några
äfven i svenska skriftspråket återfinnas med aspireradt förljud.
T. ex. knapper, sv. knapp, fn. hneppr; klada (vb.), fn. hlasa;
knykka, fn. hnykkja; knykla, fn. hnykla; krakliger, fn. hrakligr;
i kring, sv. i kring, fn. f hring (äfven f kring); hjär (h ut-
18) Ett undantag gör dock kanske varkin, sv. hvarken, fn. hvärki,
hvilket ord jag aldrig minnes mig hafva hört uttalas med något slags
aspiration. — I vestra Nyland, der dialekten i allmänhet blifvit mera utträngd,
hör man numera knappt nog andra än gamla personer uttala hv som kv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
