- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Femtonde Häftet /
83

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sätt som i l:sta svaga konjugationen, genom tillägg af st, ex.
bundist. Sjelffallet är att de starka verb, hvilkas aktiva
supinum tillhör någon af de svaga konjugationerna, bilda sin
passiva supinform i likhet med dessa, exx. huggdast, fåttast,
tåttast, simast. Det anomala funtast är ofvan nämndt; vid
sidan deraf förekommer äfven funnist.

Slutanmärkning. Den nuvarande passivändelsen i de
nordiska språken är en jämnförelsevis ny bildning och har
ursprungligen haft reflexiv betydelse, såsom den fortfar att
hufvudsakligen ega i norska allmogemålet, jfr ofvan. Afven
i åtskilliga af vårt skriftspråks verba deponentia röjer sig
tydligen denna ursprungliga bemärkelse dels såsom reflexiv,
dels såsom reciprok t. ex. minnas, skämmas, nalkas, slåss
kyssas, träffas. Men i än högre grad är detta fallet i
ny-ländska allmogemålet, hvilket helst uttrycker passivum
genom omskrifning, hvaremot en stor del af dess formelt
passiva verb icke i skriftspråket kan öfversättas utan
omskrifning med ett pronomen. Jag vill här meddela några
antecknade uttryck, hvilkas reflexiva karakter är ögonskenlig:

Når ja had kvflast ein stund: när jag hade hvilat mig
en stund; leggs nider: lägg dig ned; han venskas me
frem-anfolk: han visar sig vänlig mot främmande (ställer sig in
hos f.); somm vi satist nider: då vi satte oss ned; ni sku
beh^v kvilas: ni skulle behöfva hvila er; tom véndist omm:
de vände sig om.

§ 68. Deponentia.

Dessa förhålla sig i formelt afseende fullkomligt som
passiva och erbjuda ingenting egendomligt jämnförda med
sina likar i skriftspråket. Såsom ett för målet eget
depo-nens må anföras mådas (sv. anom. måste, sine infinit.), praet.
måddist, supinum måddast, hvilket på somliga orter (Öst-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:43:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/15/0093.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free