Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sing. heimand Plur. heimand
hol hol
hus hus
net net
ord ord
riv riv
sigel sigel
skip skip
sköt sköt
skot skot
tak tak.
Anm. Till denna deklination höra bland andra neutra
äfven bär- och frukt-namn på on, bland hvilka man dock
ofta ännu finner afvikelser från svenska skriftspråket så i
anseende till genus som böjning, t. ex. smultra (fem.), pl.
smultror.
§ 73. Svag deklination. Den svaga deklinationens
kännetecken är ett n, redan i fornspråket (likasom i andra
germaniska språk) bortfallet ur nominat. sing., men antydt
genom den återstående slutvokalen; i gen. pl. har
fornspråket bevarat n hos neutra och feminina på a, men
bortkastat det äfven i denna kasus hos masculina och feminina
på i. Nysvenskan har det forna n q var i plur. af några
neutra (ögon, öron), „till hvilka på oorganisk väg slutit sig
allehanda neutra, som i stammen ändas på vokal, eller äro
med -e utbildade44, Rydqvist Sv. Spr. L. II sid. 5. — Svaga
deklinationen sönderfaller i tre klasser eller deklinationer.
1. Första svaga deklinationens kännetecken är
pluraländelsen ar, under det att singularis ändas på e, i
eller a (sv. e, pl. ar, fn. i, pl. ar); alla hithörande ord äro
masculina. — De på e bortkasta stundom denna ändelse och
äro (sedan de på are förts till 3:dje starka deklinationen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
