- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Femtonde Häftet /
95

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

föregående konsonanten icke är 1 eller r, bildas bestämda
formen i enlighet med mom. 3.

3. Alla masculina och feminina substantiv, som i
obestämd form ändas på någon annan konsonant än g, k, 1 och
r (samt n, se nedan), få i sing. bestämda slutartikeln -en,
hvars e dock ljuder ganska svagt (jfr §§ 35 och 36 anm. 1),
t. ex. bussen, klabben, prosten, stormen, gropen, skeiden,
nöten, kolden.

Undantag. De på n eller nn (uppkommet af nd, se
§ 61) få i bestämd form icke något tillägg, t. ex. stein, sökn,
vinn, hunn. Söknen höres dock stundom. Mån (best. form
af måne) är bildadt i enlighet härmed och med föregående
mom. 2.

4. Alla neutrala substantiv, som i obestämd form
ändas på andra konsonanter än g eller k, samt de på vokal,
undantagande a, ha i singularis bestämda slutartikeln e, t.
ex. råde, hole, skume, beine, torpe, åre, lasse, skote, rive;
böe, blye, hoe 1. höie, brennerfe. De neutra, som ändas på
a, hafva i singularis den bestämda och obestämda formen
lika, t. ex. oga, jerta.

5. Masculina af lista och 3:dje starka samt l:sta svaga
deklinationen äfvensom feminina af l:sta starka och 2:dra
svaga deklinationen bilda sin bestämda plurala form sålunda
att ändeisen na lägges till obestämda formen i pluralis;
framför detta tillägg bortfaller ur pluraländelsen r, t. ex. steinana,
tiggarena, oksana, liana, brudana, yglona, finuna.

6. Ord tillhörande 2:dra starka deklinationen bilda
sin bestämda plurala form oftast genom tillägg af en till
obestämda formen i pluralis, framför hvilket ur
pluraländelsen e bortfaller, men stundom (särdeles då stamstafvelsen
slutas på n) genom att tillägga na, hvilket icke i plural-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:43:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/15/0105.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free