- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Femtonde Häftet /
103

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sit han Hånson noga? hon Ffu e hjär. Likaså pron.
de-monstrat. te, tom.

Anm. 3. Genitivformerna han si s, hennars och te iras
bära på lika vis vittne om förslappning af språksinnet: s har
onödigtvis blifvit tillfogadt såsom ytterligare genitivmärke,
ehuru hans, hennar och teira redan äro fullgoda genitiver,
fn. hans, hennar, t>eirra. I Vestnyland har man en genit.
plur. „domsis.“

Anm. 4. Allmogens vanliga tilltalsord sinsemellan är
tu, hvilket nyttjas till jämnåringar, och ni till äldre
personer, särdeles föräldrar eller äldre fränder. Användt i tal
till främmande anses n i innebära något föraktligt eller
nedsättande och undvikes gerna, hvarigenom ofta nog kuriösa
titlar komma i bruk, t. ex. kvartifrå e reisanden? kvart ska
fremande sidan reis? — Äfven af herremän hör bonden ogema
sig tilltalas med ni, liellre med tillnamnet eller någon titel,
såsom husbonden, rusthållarn 1. dyl.

§ 83. Reflexivt pronomen är si 1. sej i sing. och pl.

§ 84. Pronomina Possessiva.

Sing. Masc. Sing. Fem. Sing. Neutr. Plur. M. F. och
menn llllll mett mm 1. mina
tenn tin tett tfn 1. tina
senn sfn sett sm 1. sina
v o nn voron vårt vår 1. vora
idan idon idart ider 1. idra.

Anm. Pluralformen utan slutändeisen a användes, då
pronomen såsom attribut står framför sitt substantiv, t. ex.
mm hestar, tm kuddor, ider bån, men sättes substantivet
först, brukas mina o. s. v., t. ex. hestana mina, kuddona tina,
bånen idra. Såsom af dessa exempel synes, står
substantivet i förra fallet i obestämd form, i senare fallet i bestämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:43:41 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/15/0113.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free