Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och den förra konstruktionen begagnas nästan endast då vigt
lägges på egändeförhållandet, hvadan den senare är den
vanligare. Af samma orsak konstrueras också genitiverna af de
personliga pronomina (hansis, hennars, teiras) på samma sätt,
alltså: mysson hansis, bånen teiras, men: he e hansis mysso,
he e teiras bån.
§ 85. Pronomina demonstrativa.
Sing. Masc. Sing. Fem. Sing. Neutr. Plur. M. F, och N.
tesen teson tetta tessa
te te te tom
tokon tokon toko tokona
slikan slikon slika slik 1. slika.
§ 86. Pronomina relativa.
Som genitiv användes kvårs eller vårs. Såsom
no-minativ och accusativ brukas so mm. Skall det relativa
pronomen regeras af en preposition, sättes denna, likasom bruket
är i svenska skriftspråket, sist i den relativa satsen, t. ex.
bon, somm ja koft kyte å; mern, somm ja k ord hf me.
Äfven kan pronomen underförstås, t. ex. båten ja byggd i
vårast; piskon ja huld i handen.
§ 87. Pronomina interrogativa.
Sing. Masc. Sing. Fem. Sing. Neutr. Plur. M. F. och N.
kvemm 1. kemm kvemm 1. kemm kva, ha —
hokon hokon hoko liokona.
Utom de på vanligt sätt genom tillägg af s från dessa
nominati vformer bildade genitiverna k ve ins 1. kems, hokon s
och hokonas finnes ock såsom frågande pronomen i casus
genitivus kvårs 1. vårs. — Ha användes aldrig annorlunda
än ensamt, då man spörjer om det sagda; kva deremot all-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
