Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samling af mer eller mindre runda korn, af ganska olika
diameter, hvilka äro den icke sönderdelade delen af
förvittrade bergarter. De kantiga stenfragmenterna räknas till grus.
Till sin kemiska beskaffenhet ntgöres sand af qvarz,
kolsyrad kalk eller sammansatta mineralier. Den vanligast
förekommande är qvarzsand, som är gråaktig, eller rödfärgad
genom närvaro af jernoxid. Sandens och grusets fysiska
egenskaper äro i allmänhet öfverensstämmande och bero af
kornens storlek och form. Med afseende härå antages följande
former:
1. Perlsand sammansatt af mer eller mindre afrundade
korn af 1 linjes diameter och förekommande på stränder af
floder och bäckar.
2. Grof sand med korn af ’/2 linjes diameter, oftast
förekommande i bäckar, stundom insprängd i alluvialjord.
3. Källsand innehållande korn af V4 linjes diameter
och förekommande i källor, bäckar och floder, bestående
af qvarz.
4. Flygsand, sammansatt af korn med 1/l0—V20 linjes
diameter, består endast af qvarz och förekommer i dälder
m. m. Af alla sandarter motstår qvarzsanden yttre
inflytelser, så att den icke förändras då de öfriga arterna af sand,
isynnerhet gruset, fortfarande förvittra och sönderdelas. I
förbigående må endast anmärkas, att grus, som innehåller
glim-mer längst bibehåller sig, utan att förändras genom yttre
inflytelser.
Ju mera grofkornig sanden är, desto större äro äfven
de uti densamma förekommande mellanrummen, och i samma
förhållande aftager äfven dess kapillära mättningskapacitet.
Etthundra vigtsdelar sand af olika beskaffenhet upptaga
vatten enligt följande förhållande:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
