- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Sjuttonde Häftet /
153

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Grof perlsand (qvarz) 8 %

Grofkornig qvarzsand IG %

Hvit qvarzsand 27 %

Flygsand 40 ’%>•

Dessa tal ådagalägga liurn ringa sådan jords förmåga
att qvarhålla vatten är, och det vatten som upptages
afdun-star ganska lätt, emedan kornen icke adhaerera vid
hvarandra. Beträffande absorptionsförmågan är äfven denna ganska
ringa, och vid den grofkorniga sanden = 0.

Kalkens fysiska egenskaper.

Kalk förekommer i jorden alltid i förening med kolsyra,
och i ganska fint fördeladt tillstånd, så att dess partiklar ingå
i den slammade massan. De kalkpartiklar, som utfällas ur
lösningar, äro finare än lerjordspartiklarne, hvarföre äfven
denna kalks kapillära mättningscapacitet är 80 %5 således
högre än den rena lerjordens, som är 75 °/0. Sådan fint
fördelad kalk qvarhåller vattnet med större kraft än
lerjorden, likasom i sammanhang härmed dess afdunstning och
förmåga att absorbera gaser står i förhållande till
kalkpar-tiklames finhet. Men beträffande den fint fördelade kalkens
cohaerens, är denna, jemförd med lerjordens, ganska ringa
så väl i torrt som fuktadt tillstånd. Men ren kalkjord före-

kommer icke i naturen, utan är den alltid blandad med
lerjord, som sålunda utöfvar ett bestämmande inflytande på
så kallad kalkjords cohaerens. Om fint fördelad kalk
tillblandas lerjord, förändras dess fysiska egenskaper ganska
väsendtligt i det afseende, att lerjordens starka cohaerens
och plasticitet i samma förhållande förminskas, en verkan
som beror derpå, att de finare kalkpartiklarne lägra sig
omkring de fina lerjordspartiklarne, hvilka i följd häraf icke
kunna adhaerera vid hvarandra. Styf lerjord, hvilken erhål-

11

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:43:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/17/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free