Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
grundmassan kornig, och bergarten derigenom mera
granit-artad. Bergarten söder om skifferbildningeu är åter en
tydligt utpräglad granitporfyr, i det nemligen uti en granitisk
grundmassa af medelkornigliet stora orthoklastvillingar äro
utsöndrade. Dessa hafva icke någon bestämd riktning; dock
företer äfven denua porfyrinodifikation en något skiffrig
struktur i riktning från O-V, betingad af de svarta
glimmerla-mellerna. Den innesluter fragmenter af skiffer, samt
innehåller såsom accessorisk beståndsdel lurmalin i tydliga
prismatiska kristaller. Den fortsattes ända till närheten af Ponsa
eller öfver en sträcka af omkr. mil, dock vid gränsen
mellan Orihvesi och Kangasala afbruten af gneis-granit eller
gneiä med p egina ti tgån gar.
Vid Orihvesi fann jag ett större brottstycke af
granitporfyr, inbäddadt i sycnitgrauit. Detta brottstycke var
sön-derspjelkt, ock i den sålunda uppkomna sprickan hade
syeuit-massan inträngt. Derjemte var granitporfyren vid sprickans
väggar tydligen impregnerad med hornblende. Ett liknande
förhållande egor rum med do i granitporfyren inbäddade
brottstyckena af skiffer, i det att man stundom finner
granit-porfyrmassan hafva inbrutit i remnor deri samt afsatt
fältspat uti den angränsande skiffern. Detta lemnar en ledning
vid förklaringen af skifferns öfvergång i gneis invid gränsen
till deri södra granitporfyraflagringen (se öfv.). En analog
afsättning af främmande ämnen liar jag iakttagit vid en
peg-matitgång i gneisen vid Sillanpää i Längelmäki, i det
nemligen gneisen vid gränsen mot pegmatiten var impregnerad
med samma hvita glimmer som förekommor i denna
sistnämnda. Dessa impregnationer förklaras lätt med antagande
af Scheerers åsigt om granitens hydatopyrogena bildning,
hvilken blifvit bestyrkt genom Sorby’s mikroskopiska och
Daubrées kemiska undersökningar (Zirkel 1 c. Il p. 374).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
