Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
Ofvannämnde iakttagelse af granitporfyrbrottstycket i
syenitgraniten synes mig lemna en förklaring på de
egendomliga, mörka, hornblendclialtiga, men från sjelfva bergmassan
tydligt skilda sammanhopningar, som förekomma öfverallt i
syenitgraniten. Tå grund af sin kantighet kunna de
nemligen svårligen hänföras till kategorin af konkretioner
(pseu-dofragmentära konkretioner enl. Naumann, Lehrb. 1 p. 427), *)
utan torde de helt enkelt, i enlighet med Cottas förklaring
af analoga företeelser i andra syenit- och granitaflagringar
(Geol. Fragen p. 186), kunna förklaras såsom brottstycken
af granitporfyr, impregnerade med hornblende ur
syenitgraniten. Denna åsigt synes mig såmycket hellre böra
antagas, som man stundom finner verkliga koncentrationer af
hornblende i bergarten, tydligt skilda från de nyssnämnda
genom sin afrundade form ock sin otydliga begränsning
mot den omslutande bergmassan.
Syenitgraniten fortsattes i nordlig riktning utmed den
bergsträckning, hvaraf profilen (fig. 2) utgör en del.
Ungefär a/j mf h’».» Orihvesi by till Kallenautio afskäres denna
bergsträckning uf landsvägen. Den utgöres här af en
öfver-gångsbergart mellan syenitgranit och granitporfyr, som
antingen kan betecknas såsom eu skiflrig, hornblendehaltig
*) Med namnet konkretion synas mig endast sådana
koncentrationer inom en berginassa kunna bctccknas, hvilka hafva en afrundad,
sferoidisk form, och för det mesta innesluta en kärna af annan
beskaffenhet än den omslutande delen. Sådana äro de i gneisgranit.
vid Tammerfors och Lamraintaka i Karkku förekommande (se Geogn.
lakt. I. c. p. 65 och 72). Dylika har jag funnit i en Hasrig gneis
eller gneisgranit i närheten af Kosso i Kangasala, äfvensom i en
hornblendehaltig gneisgranit vid Ahtijärvi i Hauho. De innehålla ickc
sällan en kärna, som på den förvittrade bergytan iir lätt att skilja från
det yttre omhöljet genom en rännforniig fördjupning, hvilken antyder
att emellan dessa en massa af lösare konsistens förefinnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
