Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändrad eller ock, såsom mellan Eaipiais och Davidstad, mer
eller mindre förvittrad och söndergrusad.
Denna porfyrartade granit är icke blott af intresse för
dess egendomliga pctrografiska egenskaper*) utan fastmer
med afseende på dess förhållande till den angränsande
gneisen och gneisgraniten, i hvilket hänseende den emedlertid
hittills varit föga studerad. Jag har derföre isynnerhet
fästat min uppmärksamhet vid dessa gränsförhållanden och med
afseende derpå närmare undersökt terrängen vid
Willmanstrand och Lauritsala.
Några verst söder om Willmanstrand, vid Ihalais,
förekommer en kalksteusbildning (Holmberg 1. c. p. 231),
hvilken af Severgin uppgifves vara analog med marmorn från
Ruskiala, af Sobolevski deremot med kalkstenen från Pargas.
Det sednare är påtagligen riktigare. Den är en tydligt
kristallinisk, delvis ganska grofkristallinisk kalksten, mer öller
mindre uppblandad mod kalksilikater, dock icke till den
myckenhet och mångfald som i Pargaskalken; företrädesvis
anträffas vollastonit samt pyroxenvarieteter, hvilka äro
anordnade i parallela rader med NNVOig strykning (N. 15° V.**)
i medeltal) samt omkr. 60« lutning mot ONO. Dessutom
finner man i kalkstenen lagergångar, på sina ställen till den
*) Se härom bl. a, Pnsirevsky, Om laurentiska formationen i
Wiborgs län, 1SG6 p. 3(; o. f. — Pusirevsky betraktar icke blott oligoklasen
utan ock den svarta glimmern (enl Struve lepidomeian) såsom orsak till
den lätta förvittringen. 1 allmänhet kan denna tillskrifvas jernhalten,
som i jemförelsevis riklig mängd, ellora ojemnt fördelad, ingår i
beståndsdelarna, delvis äfven i orthoklasen, såsom den brunröda färgen antyder.
Denna orthoklas företer f. ö. ganska tydligt den vanliga lamellara
sam-manvcxiiingcn med albit.
**) Vid angifvandet af gradtalen, hvilka räknas från kompassens
nordända, är deklinationen icke tagen i betraktande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
