Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»236
mängt], att de öfverväga kalkstenen. De bestå dels af en
mörkare, finkornig — tät, delvis genom afskilda
fältspats-individer porfyrartad grönsten, dels af en mera fältspatsrik
ljusare färgad bergart, samt äro i allmänhet skarpt
begränsade från kalkstenen och äfven på ytan lätt skiljbara
derifrån, i det att de genom sin större motståndskraft mot
förvittringen åderartadt uppskjuta doröfver.
Den grönstensartade bergarten är väl analog med den
i Pargaskalkstenen på sina ställen uppskjutande,
anamesitar-tade grönstencn och likasom denna eruptiv, hvaremot den
andra, ljusare färgade bergarten åtminstone t. c. d. torde
böra betraktas såsom en genom kalkstenens så att säga
reducerande inverkan modifierad rapakivigranit. Kalkstenen,
som att döma af terrängförhållandena, utgör en inlägring i
den straxt söderut uppträdande flasriga granatgneisen, hvars
strykning och lutning äro analoga med kalkstenens,
begränsas nämligen på vestra sidan af en rapakivibergsträckning,
med hvars bergart såväl de i gneisen som t. e. d. do i
kalkstenen uppskjutande gångarna hafva mer eller mindre likhet.
Tar man nu i betraktande den kontaktverkan mellan
kalksten och granit, som på andra ställen t. ex. i Kyrkslätt och
Pargas tydligen kan iakttagas, och hvarvid utaf röd
ortlio-klas, qvar/. samt kalkspat bildats hvit plagioklas och
kalk-silikat (pyroxcn, skapolit och titanit), så har man skäl att
förmoda, att samma förhållande egt rum äfven mellan
kalkstenen vid Ihalais och den deri uppskjutande graniten, så
inyckot mer som de ofvannämnda metamorfosprodukterna äfven
här anträffas. Af en acid bergart graniten har sålunda delvis
en mera basisk uppstått,, på grund hvaraf man således i sjelfva
verket kan tala om kalkstenens desoxiderande inverkan.
Den gneis, hvari ifrågavarande kalksten är inlägrad,
kan blott betraktas såsom en i SSO-lig riktning utskjutande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
