- Project Runeberg -  Bidrag till Kännedom af Finlands Natur och Folk, utgifna af Finska Vetenskaps-Societeten / Tjugondeförsta Häftet /
239

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»239

att de enl. all sannolikhet äfven i geologiskt afseende d. ä.
till tiden stå hvarandra närmare än dessa.

Då man från Lauritsala begifver sig till Imatra
påträffar man vid halfva vägen mellan Joutsenus och Siitola en
flasrig gneis analog med den ofvananförda vid Taipalsaari
och Lauritsala förekommande. Då nu enl. Kutorga (Geogn.
Beob. im Siidl. Finnland; Verh. d. Min. Gesells. zu S:t
Petersburg 1851 p. 262) rapakivi vid vägen mellan Wiborg och
Imatra icke fortfar längre än till Kuurmaanpohja, kan man
således sluta, att den i sydostlig riktning från Lauritsala till
Jääskis och S:t Åndræ strykande åsen utmärker
griinsskilna-den mellan rapakiviforniationen och den äldre
gneisgranit-(incl. gneis-)bildningen. Vid vägen mellan Wiborg och
Kexholm förekommer, såsom jag sjelf varit i tillfälle att
öfvertyga mig om, vester om Wuoksen ondast rapakivi, öster derom
åter gneis och gneisgranit; 6 verst från gränsen är
strykningen O—V, hvaremot den närmare Ladoga vid Kaukola har
den i sydöstra Finland allmänna NNV-liga riktningen.

Att nämnda gräns mellan rapakivi och gneisen
verkligen är den riktiga framgår äfven utaf den af Pusirevsky
(1. c.) meddelade kartan. Dock finner man här NO om denna
gräns en smal zon af „porfyr" (och porfyrgrar.it)
uppskjutande i „gneisen" mellan Jääskis och S:t Andræ kyrkobyar.
Denna porfyr är sannolikt analog med don på Högland och
Aland förekommande, samt är väl att beteckna såsom en
ut-liggare från rapakivimassivon, om också dess eruption
försiggått sednare än hufvudmassans. Här visar sig således ett
analogt förhållande med det i Satakunda-rapakivitcrrängen,
der äfvenledes rapakivi vid gränsen stundom företer
utseendet af en verklig porfyr (F. J. Wiik, Geogn. iaktt, i sydv.
Finland; Bidrag till kännedom af Finlands natur 1868 p. 84).
Dessa porfyrbildningar skilja sig dock från den egeutliga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:44:53 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bkfnf/21/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free