Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»242
serligen öfverensstämma deri, att de hvardera innehålla
vio-lettfärgade granater. Men den egentliga åtskilnaden är
stra-tigralisk: ehuru väl gneisen och graniten vanligen lagervis
omvexla och sålunda vid första påseendet tyckas tillhöra en
och samma bildning, är man dock i tillfälle att på ett ställe
på vonstra sidan om fallet se ett abnormt
lagringsförhållande mellan dem. Under det att nämligen medelriktningen
af gneisens skiktning och skiffring samt den parallelt
dermed gående förklyftningen och skiffringen hos graniten är
N 50" O ined 30" lutning i SO, finner man på nämnda ställe
graniten afskära gneisstraterna under en vinkel af 70" från
horizontalplanet, hvilket tydligen visar, att graniten är en
sednare bildning. Detta bevisas ytterligare af de större och
mindre brottstycken af gneis, som här och hvar förekomma
inbäddade i de större granit-gångstockarna. Hvad åter
granitens skiffring bcträtfar, så är den att tillskrifva det tryck,
som utöfvats af do påliggande gneisstraterna. Denna
skiffring är isynnerhet i ögonenfallande hos bergarten på högra
stranden, hvilken man vid första ögonkastet skulle vilja
beteckna såsom en verklig gneis. Det är derföre att förmoda,
att ett större gneislager intagit don plats, som nu intages af
strömfåran, och hvaraf man ännu finner en lemning i nedre
kanten af den branta strandsluttningen (se Kutorga 1. c.).
Den större lätthet, hvarmed gneisen förvittrar i förhållande
till den fastare graniten har här antagligtvis möjliggjort
strömmens bildning, i det att sålunda småningom de
påliggande granitmassorna underminerats och strömfåran
derigenom mer och mer utvidgats, hvartill äfven den lätta
förklyft-ningen hos de sednare bidragit. Man finner, att härvid en
viss analogi ined förhållandet vid Niagara eger mm, och
man har skäl att förmoda, att likasom vid sistnämnda ställe
fallet småningom drager sig tillbaka genom den lösare skif-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
