Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»264
ken i skiffern är en metamorfos af pyroxenen eller amtiboln.
I den nordliga, starkt sluttande delen af skiktsystemet har
metamorfosen varit mera fullständig än i den mera flacka
och betäckta sydliga hälften, ett förhållande analogt med
det ofvanför vid Tuovilanlaks anförda.
Den amfibolhaltiga qvarziten, som man vid ett flygtigt
påseende kunde förblanda med grönsten, innehåller
metalliska infiltrationer på sprickor (dendriter), hvilka äfven
anträffas här och der i kalkstenen, och soui genom sin ofta
förvillande likhet med aftryck af lägre vexter möjligen gifvit
anledning till att betrakta den såsom fossilförande. l’å sina
ställen blifva dessa metalliska impreguationor temligen
ymniga, och af de gröna och röda metamorfosprodukterna kan
man sluta till en kopparmalm möjligen kopparglans. Dessa
dendritiska teckningar äro således tydligen inga växtaftryck.
Lika litet torde de af serpentin bestående konkretionerna,
hvilkas struktur delvis företer en likhet med den s. k.
Eozoon vara några lemningar efter organismer (se öfv.).
Mellan Henriksnäs och Suonenjoki är
skiffringsriktnin-gen hos gneisen och gneisgraniton NV eller NNV-lig i
hvilken riktning äfven de i denna terräng förekommande sjöarna
och åarna stryka. Så förekommer t. ex. mellan
Wehmas-mäki och Lempyy, 6 verst från sistnämnde ort, tydligt
skiffrig och skiktad gneis med NV-lig strykning och SV-lig
lutning samt mellan Lempyy och Suonenjoki, ung. på halfva
vägen, gneis med strykning i N 10" V. Några verst öster
om Suonenjoki kyrkoby vidtager rapatàviartad granitporfyr
ined stora, hvita orthoklaskristaller i en grundmassa
bestående af smärre fältspatsindivider (orthoklas och oligoklas),
grå qvarz och svart glimmer. På en del ställen är
gruud-ma8san öfvervägande, och orthoklaskristallerna glest inströdda
deri, på andra åter dessa sistnämnda så sammanträngda, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
