Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»263
riktning går parallelt med sjöstranden, nämligen N—S och
NO—SV.
Från dessa formationer har man att särskilja den ett
par verst söder om Henriksnäs förekommande kalkstenen
med dess åtföljande bergarter gneis, qvarzitskiffer och
talk-skiffer, hvilka förete en viss analogi med de ofvannämnda
vid Kasurila, med hvilka do ock sannolikt äro eqvivalenta
Dessa bildningar, hvilkas allmänna strykning är N 70—80"
O, intaga ett ganska betydligt område på båda sidor om
landsvägen (se fig. 5) kalkstenen är hvit och finkornig samt
innehåller ymnigt gulaktigt-grön serpentin i form af större
eller mindre körtlar och drummel1 (sprickfyllnader)
isynnerhet i närheten af de granitgångar, som uppskjuta i
kalkstenen. Denna granit är grå till färgen i de smärre men
rödaktig i de större gångarna och stockarna, ett förhållande,
som häntyder på en reducerande inverkan af kalkstenen och
erinrar om ett analogt förhållande vid Ihalais (se öfv.) samt
den i hornblendegneis uppskjutande röda pegmatitens
förvandling i hvit invid salbanden. Donna gånggranit är
merendels porfyrartad genom afskiljandet af små
fältspatkristal-ler samt något skiffrig genom glimmerns afsöndring parallelt
med väggarna. Dessa gångar äro således tydligen utliggare
af den NN V om skiffersystemet uppskjutande skiffriga, röda
graniten, till hvilken skiktcrnas uppresning måste hänföras.
Närmast densamma är nämligen skikternas läge nästan
vertikalt eller starkt lutande, hvarefter lutningen småningom
aftager mot SSO. Skiktsystemet kan fördelas i trenne zoner:
närmast graniten talkskiffer öfvergående i qvarzitskiffer med
små </i-ra/?(blad derpå grå skiffrig gneis med kalksten samt
sedan åter talk-, chlorit- och qvarzitskiffer mer eller mindre
uppblandad med strålstensartad amfibol eller pyroxen, som
meddelar skiffern en grön färg. Häraf kan slutas, att tal-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
