Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
338
en kull flere än 1—2 stycken; att foglarne under dagen för
det mesta ligga dolda i skogarne och företrädesvis om
nätterna infinna sig vid gräsbevuxna sjöstränder eller bäckar
för att äta, hvarföre äfven natten är rätta tiden af dygnet
för att laborera med dylika gynnare; att begge föräldrarne
vistas hos ungarne åtminstone till medlet af juni, men att
hanen möjligen först senare, då det lider till ruggtiden
lemnar familjen och jemte andra hanar begifver sig till någon
för Tuggningen lämplig och ostörd ort".
Under ruggningstiden lärer denna art merendels hålla
sig till större och afsides belägna insjöar; likväl torde
familjer, som häckat närmare kusten, kunna komma också dit
för samma ändamål, hvarom vi dock ännu ej hafva någon
säker kännedom från vårt område. Af de ofvan meddelade
iakttagelserna kan man ännu icke med full visshet sluta huru
förhållandet är könen emellan under liggtiden, hvarföre
"frågan tillsvidare beror på ytterligare undersökningar. —
Sädgåsens läte är icke så groft och skarpt som grågåsens.
Naumann återger det med ett upprepadt kaiaiak eller kaiaiah
och knangenang, honornas öfver hufvud högre, knaiak eller
kninjak, hvarjemte de låta höra ett mumlande och mycket
hastigt dadadadad eller dodododod. Nilsson uttrycker lätet
med: daddadat keia jyyiaaa aaarrr beiiram. Ungarne hafva
ett finare och pipande läte.
Såsom vikarierande former af denna art, utmärkta
genom kortare näbb, uppföras här tvenne underarter, som kläcka
på Ishafvets trädlösa öar. Inom vårt område äro de väl ej
ännu anträffade med full säkerhet, men kunna så mycket
hellre förtjena plats i närvarande arbete, som begge högst
sannolikt under flyttningarne åtminstone någongång beröra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
