Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
525
vrakfogel, körfogel (Sadelin). Finska: iso- eller
lehmä-kos-kelo; uukoskelo (Muonio); ajolintu, rölikä (Sadelin).
Beskrifning. Näbben mörkröd, längs ryggen och i
spetsen svart; dess längd till munvinkeln 27/8—3 tum; iris
och benen röda, tarsen l7/8—2 tum, mellantån med klo
27/s—3 tum.
Gammal hane i vinterdrägt. Hufvudet och öfre hälften
af halsen svarta med stark grön glans isynnerhet baktill
och på den med yfviga fjädrar täckta nacken; nedtill
begränsas denna färg skarpt, antingen jemnt omkring eller
framtill gående lägre ned än på halsryggen. Hela öfre delen
af halsen, bröstet och hela underlifvet likasom äfven de
yttre skulderfjädrarne hvita, i färskt tillstånd med rostfärgad
anstrykning, som på buken öfvergår i svafvelgult *).
Framryggen och de inre skulderfjädrarne svarta, de sistnämnda
smala, förlängda, nästan nående spetsarne af de längsta
armpennorna; bakryggen och öfre stjerttäckarne askgråa, de
senare mörkare, med en svartaktig strimma längs spolen;
gumpens sidor på hvit botten, fint tecknade med grå
vatt-ring i lialfcirklar. Af vingtäckarne äro de innersta vid
vingens öfre rand svarta, likasom äfven yttre kanten af vingen,
men täckas alldeles af de hvita skulderfjädrarne och
vingskylarne; de öfriga äro hvita. Handpennorna svarta;
armpennorna äfvenså vid roten under sina hvita täckare, genom
hvilkas spetsar det mörka skimrar igenom; den synliga delen
hvit, med en smal, men skarpt begränsad, svart rand i
utkanten ; de inre och längsta åter i infanet svartgråa och
slutligen rent svarta. Stjertpennorna 18, mörkt brungråa. F. M.
*) Det rosenröda eller rostgula öfverdraget är hos friska foglar
mycket starkt, men den skära färgen är mycket flyktig och försvinner
småningom spårlöst från halsen, skuldrorna ocli vingarne; på
underlifvet bibehålles den längst, men på uppstoppade exemplar försvinner
den slutligen äfven derifrån, så att endast en orent gulaktig färg blir qvar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>