Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
torcirkiar förete, om man ioke såsom Elie de Beaumont
åtgår (rån betrabtningen af geometriska figurer utan såsom
Oken, y. Hauslab m. fl. af verkliga kristallformer. Lemnande
den närmare förklaringen häraf till längre fram skall jag till
en boijan blott betrakta saken formelt. Äfven om man ej
skall vilja tillerkänna denna hypothes angående parallelismen
mellan orografiska och kristallografiska linier på jordytan en
reel betydelse, måste dock medgifvas, att redan från blott
formel synpunkt ett försök i denna riktning icke skall sakna
sitt intresse samt äfven kunna blifva af betydelse vid en
komparativ betrakning af de geologiska förhållandena, i det dessa
linier kunna tjena såsom ett slags geologiska meridianer och
parallelcirklar i och för orienteringen af de ofta eå ytterst
invecklade geologiska företeelserna på jordytan.
Det enklaste Bättet att utröna öfverensstämmelsen mellan
de orografiska och kristallografiska linierna synes mig vara
att använda den inom kristallografi brukliga sferiska
pro-jektionsmethoden, i det att man tänker sig reguliära
kristallformer inskrifna i jordklotet och normaler dragna mot ytorna.
De punkter (poler), hvari dessa råka jordytan, komma då
att i afseende på läget representera planerna eller hörnen,
samt de storcirkel- (zoncirkel-)bågar, som sammanbinda dem,
kanterna hos dessa former.
Men innan jag öfvergår till en framställning af det
resultat» hvartill jag kommit genom användande af denna method,
är det af nödeu att erhålla en enkel beteckning för dessa
kristallorografiska poler och zoner.
De allmännast använda beteckningssätten inom
kristallografi! äro det Naumannska samt det Millerska, hvilka på
tätt och vis äro hvarandras motsatser, i det att Naumann
härieder de sekundära formerna genom en omskrifning
omkring, Miller åter genom en inskrifning i grundformen, hvar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
