Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
fiska formförhållandena, hvilka som bekant hos samma kristall
kan betydligt vexla, alltefter yttre modifierande
omständigheter, så att t ex. en och samma pol hos en kristallmodifikation
kan motsvaras af ett hörn, hos en annan af ett plan, likasom
en zonlinie kan beteckna antingen ett plan eller en kant,
hvaremot de stratigrafiska förhållandena måste tänkas
motsvara eller bero af de inre strukturförhållandena hos kristallen,
hvilka äro mindre utsatta för störande inflytelser.
Tyvärr äro jordytans egentliga geologiska förhållanden
ännu alltför litet kända för] att man med någon säkerhet
skulle kunna utröna det nämnda förhållandet. Emellertid
synes mig dock en jemförelse mellan de i detta hänseende
bäst undersökta verldsdelarna Europa och Amerika temligen
tydligt utvisa, att det’ ifrågavarande sambandet verkligen
existerar, hvarföre några momenter i detta afseende här torde
böra framhållas.
Då man betraktar en geologisk öfversigtskarta öfver
central-Europa (t. ex. den af v. Decken 1869 sammanstälda)
kan man icke undgå att finna, att de tvenne riktningarna,
den NV och den] NO-liga, som af Dana antagits såsom de
orografiska hufvudriktningarna, äfven visa sig vara sådana i
stratigrafiskt hänseende. Dessa tvenne riktningar motsvaras
i det närmaste af de kristallografiska hufvudriktningarna
ab—bc samt äb—bc och de dermed inom medlersta Europa
nära parallelt löpande ab—bmcn samt äb—bmcn. Sålunda
finner man ända från nordliga delen af Storbritannien ända
till Alperna en följd af sedimentära strater, hvilkas allmänna
strykningsriktning ligger mellan de tvenne gränslinierna äb—
bc* och àb—bc, af hvilka den förra mot linien c—b har
lutningen N 48° 11f O, den sednare N 54® 44’ O. Den af Elie
de Beaumont s. k. Cote cTOr- och
Erzgebirger-höjnings-systemet kan betraktas såsom den antiklinala axeln för dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
