Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
strata, alldenstund de p& ömse sidor derom falla åt motsatt
håll. Denna axel sammanfaller åter med den kristallografiska
zonlinien äb — böC7 (b8c7: b = 49° 26’). Denna linies lutning
mot linien c—b är = N 52° 44’ O, hvilken riktning ganska
nära öfverensstämmer med den af Elie de Beaumont för Cote
d’Or-sy8temet uppgifna riktningen N 50° O. Att en fullkomlig
öfverensstämmelse icke är möjlig är tydligt, alldenstund såväl
de af Elie de Beaumont som de af mig’ antagna linierna äro
storcirklar, och sålunda endast för en jemförelsevis mindre
terräng kunna uttryckas genom en bestämd strykningsriktning.
Den närmast i ordning följande linien äb-b7c8 (b^c* : b =
48° 49’), som stryker öfver Erzgebirges kamlinie (N 53° O),
öfver8stämmer nära nog fullkomligt dermed, i det att dess
lutning mot c—b är = N53°2’0. F. ö. kan man genom
dessa zonlinier ungefärligen utmärka gränserna för de
särskilda i dagen trädande formationerna. Sålunda ligger i
Tyskland Juraformationen mellan äb—böc10 och äb—b8cQ,
Keuper mellan äb—b8c^ och äb—b7c8, Musselkalken mellan
äb—b7Ca och äb—b6cr samt Brokiga Sandstensformationen
mellan äb—b6cr och äb— b6Ca. I Frankrike åter bilda dessa
tvenne sednare gränserna för medlersta Juran, äb—b6c8 och
äb—b4c6 för öfre Juran, äb—b4c6 och äb—b^ för
Krit-formationen samt äb—byC* och äb—b8c4 för Pariser
Tertiär-bäckenet. Den synklinal|i axeln i det stora Vest-Europeiska
sedimentär8y8temet går således mellan dessa tvenne sistnämnda
linier, hvilka linier sålunda ligga ungefär midtemellan de
ofvannämnda gränslinierna/ af hvilka bc2— äb löper öfver
Dovre Fjeld samt sedan conformt med Nord-Skottlands
silur-och devon-strater, och äb—bc åter utmed den spanskt—
franska Medelhafskusten, sedan öfver Syd-Tyrolens i samma
riktning löpande kristalliniska skiffersträckning, vidare öfver
Horiska Alperna samt vestra dolen af Karpaterna ända till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
