Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
40
som af Gümbel (Geogn. Beschr. des bajer. Ålpengebirges,
1861 p. 838 o.’ ff.) blifvit användt vid framställningen af
Alpernas orografiska förhållanden. Med förkastande af Elie
de Beaumont^ höjningssystemer anser han nämligen fyra
rikt-ningslinier (NO, NV, N—S, O—V) vara tillräckliga att
uttrycka de orografiska riktningarna såväl i stort som i detalj
i det nämligen de mellan dessa befintliga riktningarna
uppkomma genom deras i zigzag gående, trappformiga
kombinationer, hvarvid den enas eller andras öfvervigt betingar
riktningen af den uppkomna kombinationslinien: så t. ex.
uppkommer en NO-lig riktning af omvexlande N—S- och
O—V-linier af lika storlek, en ONO-lig af sådana med
öfvervigt hos de sednare o. s. v. Detta förhållande är fullkomligt
analogt med den hos kristallerna så! ytterst vanliga s. k.
oscillatoriska eller trappformiga kombinationen, hvarigenom
de af de enkla uppkomna sammansatta planerna, och således
äfven kanterna, kunna få ett från det ursprungliga, normala
mer eller mindre afvikande läge ja t. o. m. kunna blifva
skenbart afrundade genom de små på hvarandra följande,
in- och utgående vinklarna.
Åtskilliga af de ofvanför framstälda linierna kunna väl
sålunda vara sammansatta af andra enklare, hvarigenom
således antalet betydligt kan reduceras. Sålunda synes t. ex*
den mellan Åbo och Björneborgs län gående O—V eller
VNV-liga sträckningen af Salpausselkä vara sålunda
sammansatt af omvexlande NO- och NV-linier eller linier hörande
till ab- eller aba-systemerna, hvilket kunde förklara den
jemförelsevis större svårighet man har att parallelisera denna
åssträckning med de kristallografiska linierna än fallet i
allmänhet är med de öfriga. Likaså visa sig de från N till S
löpande åssträckningarna åtminstone till en del vara sam.
mansatta af andra riktningar: så t. ex. företer den i allmänhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
