Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
i NO conformt med linien äb*—b3c4 löpande SuomeDselkä
ställvis äfven O—V och N—S ja t. o. m. NV-liga riktningar.
Vid tolkningen af dessa komplicerade förhållanden kan man
förfara på tvenne sätt: antingen betraktar man saken idealt
eller, om man så vill kalla det, från formel synpunkt, eller
ock kan man vid betraktandet gå ut från en så att säga
verklig, reel uppfattning af de orografiska riktningarna med
afseende på deras förhållande till de kristallografiska linierna.
I förra fallet kan man genom att taga ett tillräckligt antal
af de sednare linierna komma de förra huru nära som helst,
då man deremot i sednare fallet måste hålla sig till ett
inskränktare antal linier, såsom varande det naturligare
förhållandet, och af dessa genom sammansättning söka erhålla
de orografiska riktningarna. Jag har i det föregående
hufvudsakligen betraktat saken från en blott formel synpunkt. Att
man äfven i detta fall icke behöfver använda ett synnerligen
stort antal linier för att erhålla ett allmänt uttryck för de
stratigrafiskt—orografiska förhållandena synes mig utvisa, att
detta betraktelsesätt icke saknar all grund. Det kan
derföre nu vara skäl att skärskåda saken äfven från en annan
synpunkt, eller att undersöka, på hurudant sätt en sådan
verklig, reel grund vore tänkbar. Vi skola till detta
ändamål något närmare granska de kristallografiska förhållandena,
sådana de förete sig hos de kristaller vi äro i tillfälle att
iakttaga. Visar det sig, att vi äfven på sådant sätt komma
till ett liknande resultat, som det hvartill vi kommit vid
betraktningen af de stratigrafiska och orografiska
förhållandena nämligen att en öfverensstämmelse mellan dessa vid
första ögonkastet så skiljaktiga förhållanden är sannolik, så
torde detta till en viss grad åtminstone kunna anses
innebära en borgen för naturenligheten af det betraktelsesätt,
som legat till grund för undersökningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
